Vaknar morgon efter morgon med värk i kroppen, ingen återhämtning och tung i huvudet som den värsta baksmällan, nu börjar jag ledsna på att skriva samma sak varje dag, vill jag vara sjuk?

Har jag tagit på mig sjukrollen för att jag inte vill handskas med livet, den frågan har jag fått någon gång,inte fan vet jag, men att jag skulle vara en sådan självplågare som väljer ständig smärta, utanförskap , leda och tristess före livet?

Det har jag ändå lite svårt att köpa, det var som då jag låg inne med problem vid min sista gravididet och min granne på salen frågade : vill du ha det här barnet?

Klart som satan att jag ville! Eller ångrade jag mig, såg jag 20 år av ständig oro och ångest att det skulle hända någonting hemskt, att barnet skulle skada sig eller kanske dö!